REDUKTIONSPLIKT & KLIMATNYTTA
Reduktionsplikten är ett långsiktigt styrmedel och ett avgörande bidrag till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 jämfört med 2010. Klimatnytta är ett mått på hur effektivt ett drivmedel minskar klimatpåverkan.
Reduktionsplikt
Reduktionsplikten - som infördes 1 juli 2018 - har som mål att sänka utsläppen av fossil koldioxid från drivmedel och främja användningen av klimatsmarta biodrivmedel. Plikten innebär att varje leverantör av drivmedel måste uppnå en viss klimatnytta för den dieseln och bensin de säljer.
Reduktionsplikten är ett långsiktigt styrmedel och ett avgörande bidrag till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 jämfört med 2010. Den tidigare politiska enigheten om styrmedlets långsiktighet har brutits och reduktionsplikten sänks 2024-2026.
Det att leverantörer av bensin och diesel ska blanda in max 6-7 % RME och 25-30 % HVO i dieseln och max 5-10 % etanol i bensinen. Beräkningen som görs för att se om bolaget uppfyller sin reduktionsplikt sker via massbalans för bolagets hela försäljning. Du kan alltså inte säkert veta exakt vilken inblandning som finns i en viss pump mer än att maxvärdena aldrig överskrids. Däremot är det sedan 1 oktober 2021 lag på märkning av drivmedlens klimatnytta och därmed lätt att se olika drivmedels miljöpåverkan.
Tycker du att omställningen går för långsamt och vill att dina egna val ska göra skillnad?
Rena och höginblandade biodrivmedel som HVO100, RME100, ED95, biogas och E85 omfattas inte av reduktionsplikten och bidrar därför till minskade fossila utsläpp varje gång du använder det.
Biodrivmedel är ett kostnadseffektivt sätt att nå klimatmålen för nya bilar och befintlig fordonsflotta, både genom reduktionsplikten och rena/höginblandade biodrivmedel. Det kommer att finnas biodrivmedel för att möta efterfrågan. Drivmedelsbranschen har beslutat om en rad satsningar för att öka till 10–12 miljoner kubikmeter till 2030. Branschen har en syn på att biodrivmedel kan skapa nya arbetstillfällen i Sverige.
Klimatnytta
Klimatnytta är ett mått på hur effektivt drivmedlet minskar klimatpåverkan och mäts genom de olika biokomponenternas klimatpåverkan i de processer de genomgår i framställningen, till exempel i odlingsledet. Själva måttet på klimatnyttan definieras sedan av biodrivmedlets klimatpåverkan som en kvot av ett fossilt referensbränsle.
Exempel klimatnytta
HVO100 som produceras från slaktavfall har en klimatpåverkan på 14 g CO2-ekvivalenter/MJ drivmedel. Referensbränslet har en klimatpåverkan på 94 g CO2-ekvivalenter/kWh.
Klimatpåverkan blir då 14/94 = 15 % av fossil diesel. Klimatnyttan blir i sin tur 100 % - 15 % = 85 %
Förnybar andel beskriver istället hur mycket av drivmedlet som är av förnybart ursprung. HVO100, RME, biogas och förnybar el är exempel på drivmedel med 100 procent förnybar andel. E85 har en förnybar andel på 75 procent räknat på energibas då etanolen uppgår till 75 energiprocent men 85 volymprocent. (Bensin uppgår till 25 energiprocent respektive 15 volymprocent.) Klimatnyttan varierar beroende på hur stor klimatpåverkan framställningen av biodrivmedlet har.
Typisk klimatnytta på RME och etanol är 60 procent men det finns etanol som produceras i Sverige på vete med 90 procent klimatnytta. Detta tack vare att stödprocesserna är effektiva och använder förnybar energi i form av biobaserad fjärrvärme, ånga och förnybar el samt att biprodukten blir klimatsmart djurfoder. Alla biodrivmedel som säljs i EU måste ha minst 50 procent klimatnytta jämfört med fossilt drivmedel för att vara godkända.